Tanken att vi bör ersätta kolväten med väte är inte ny, men den har fått en renässans under det senaste året. I takt med att länderna börjar ta itu med klimatförändringarna på allvar, presenteras vätgas som den saknade pusselbiten i avkolningspusslet.   

Vid första anblicken verkar väte vara energins heliga graal. Det är lätt att framställa eftersom man helt enkelt skickar en elektrisk ström genom vatten för att dela upp det i väte och syre - en teknik som kallas elektrolys. Om elen kommer från förnybara källor är processen i princip utsläppsfri. När vätet förbränns eller leds genom en bränslecell är den enda biprodukten vatten. Den erbjuder också en lösning på vind- och solkraftens intermittenta karaktär eftersom den kan användas som energilager.  

Så varför har detta underbara bränsle inte tagit fart? Det finns praktiska problem med lagring och transport, men det främsta hindret är kostnaden. Elektrolys är energikrävande, vilket innebär att "grönt" vätgas ännu inte är kommersiellt konkurrenskraftigt jämfört med fossila bränslen. I takt med att kostnaderna för förnybar energi sjunker och den installerade kapaciteten ökar kan vätgas bli mer ekonomiskt lönsamt.

Under den här länken: Vätgas kan du läsa all information med din webbläsare.

Detta bör främjas av en alltmer stödjande politisk miljö, eftersom regeringar runt om i världen lovar att investera i vätgas som en del av sina initiativ för att minska utsläppen efter en pandemi och för att uppnå nettonollutsläpp. Den brittiska regeringen har tillkännagivit planer på att investera upp till 500 miljoner pund i vätgasinitiativ och siktar på fem gigawatt (GW) vätgasproduktion med låga koldioxidutsläpp till 2030. Den hoppas också kunna locka till sig 4 miljarder pund i investeringar från den privata sektorn. Samtidigt siktar Europeiska kommissionens vätgasstrategi på 40 GW elektrolyseringskapacitet fram till 2030, och blocket skulle kunna spendera så mycket som 470 miljarder euro (425 miljoner pund) på vätgasproduktion fram till 2050.

Investeringar i vätgas är fortfarande mycket spekulativa och det är oklart hur stor betydelse vätgasen kommer att ha i slutändan för den globala energibildningen. Toyota (JP:7203) lanserade nyligen sin andra generation vätgasdrivna bilar, men det är tveksamt om vätgas verkligen kommer att ta fart på marknaden för personbilar med tanke på batteriernas försprång. Men vätgas skulle kunna vara en tillgång på områden där elektrifiering är mindre lämplig, t.ex. stål- och cementtillverkning och sjöfart.

Med tanke på osäkerheten finns det mindre riskfyllda sätt att spela på vätgas-temat. Johnson Mattheys (JMAT) omsvängning mot vätgas har en långsiktig potential, medan aktier i förnybar energi som Ørsted (DK:ORSTED) och vindturbinleverantören Vestas (DK:VWS) kommer att gynnas av den allmänt högre efterfrågan på ren energi.