Investering I Vätgas: Är Det Dags Att Investera I Vätgas?

Tanken att vi bör ersätta kolväten med väte är inte ny, men den har fått en renässans under det senaste året. I takt med att länderna börjar ta itu med klimatförändringarna på allvar, presenteras vätgas som den saknade pusselbiten i avkolningspusslet.   

Vid första anblicken verkar väte vara energins heliga graal. Det är lätt att framställa eftersom man helt enkelt skickar en elektrisk ström genom vatten för att dela upp det i väte och syre - en teknik som kallas elektrolys. Om elen kommer från förnybara källor är processen i princip utsläppsfri. När vätet förbränns eller leds genom en bränslecell är den enda biprodukten vatten. Den erbjuder också en lösning på vind- och solkraftens intermittenta karaktär eftersom den kan användas som energilager.  

Så varför har detta underbara bränsle inte tagit fart? Det finns praktiska problem med lagring och transport, men det främsta hindret är kostnaden. Elektrolys är energikrävande, vilket innebär att "grönt" vätgas ännu inte är kommersiellt konkurrenskraftigt jämfört med fossila bränslen. I takt med att kostnaderna för förnybar energi sjunker och den installerade kapaciteten ökar kan vätgas bli mer ekonomiskt lönsamt.

Under den här länken: Vätgas kan du läsa all information med din webbläsare.

Detta bör främjas av en alltmer stödjande politisk miljö, eftersom regeringar runt om i världen lovar att investera i vätgas som en del av sina initiativ för att minska utsläppen efter en pandemi och för att uppnå nettonollutsläpp. Den brittiska regeringen har tillkännagivit planer på att investera upp till 500 miljoner pund i vätgasinitiativ och siktar på fem gigawatt (GW) vätgasproduktion med låga koldioxidutsläpp till 2030. Den hoppas också kunna locka till sig 4 miljarder pund i investeringar från den privata sektorn. Samtidigt siktar Europeiska kommissionens vätgasstrategi på 40 GW elektrolyseringskapacitet fram till 2030, och blocket skulle kunna spendera så mycket som 470 miljarder euro (425 miljoner pund) på vätgasproduktion fram till 2050.

Investeringar i vätgas är fortfarande mycket spekulativa och det är oklart hur stor betydelse vätgasen kommer att ha i slutändan för den globala energibildningen. Toyota (JP:7203) lanserade nyligen sin andra generation vätgasdrivna bilar, men det är tveksamt om vätgas verkligen kommer att ta fart på marknaden för personbilar med tanke på batteriernas försprång. Men vätgas skulle kunna vara en tillgång på områden där elektrifiering är mindre lämplig, t.ex. stål- och cementtillverkning och sjöfart.

Med tanke på osäkerheten finns det mindre riskfyllda sätt att spela på vätgas-temat. Johnson Mattheys (JMAT) omsvängning mot vätgas har en långsiktig potential, medan aktier i förnybar energi som Ørsted (DK:ORSTED) och vindturbinleverantören Vestas (DK:VWS) kommer att gynnas av den allmänt högre efterfrågan på ren energi.

En värld av aktier inom räckhåll

När vi talar om aktier avser vi ofta företag som är noterade på stora börser som New York Stock Exchange (NYSE) och NASDAQ. Eftersom många av USA:s största företag är noterade på NYSE kan det vara svårt för investerare att föreställa sig en tid då NYSE inte var synonymt med aktieinvesteringar och aktiehandel. Det var dock många olika processer som ledde fram till det börssystem som vi känner till i dag. Det kanske förvånar dig att veta att de första börserna blomstrade i årtionden utan att en enda aktie omsattes.

Penningutlånare i Europa var ett viktigt alternativ till de stora bankerna. De finansinstitut som ville ge upp sina lån med hög risk och hög ränta bytte dem mot lån från andra finansinstitut. De köpte också statsobligationer. I denna naturliga utveckling började långivarna sälja obligationer till de första privata investerarna. Venetianarna var ledande på detta område och var också de första som köpte och sålde andra staters värdepapper.

Om man undersöker saken kan man konstatera att det i Belgien öppnades en börs i Antwerpen 1531. I Belgien öppnades en börs i Antwerpen 1531, där mäklare och penningutlånare samlades för att hantera företagens, regeringarnas och privatpersoners skuldproblem. Det är svårt att tro att börsen endast handlade med skuldsedlar och obligationer, men på 1500-talet fanns det inga riktiga aktier. Men på 1500-talet fanns det inga riktiga aktier. Det fanns alla slags affärs- och finansiella partnerskap för att generera inkomster, som aktier, men det fanns inga officiellt utbytta aktier.

På 1600-talet beviljade de nederländska, engelska och franska regeringarna licenser till företag med namnet East India. Vid denna tid, imperialismens höjdpunkt, tycktes alla utom människorna i Ostindien och Asien ha intressen i sina händer. Resorna för att hämta hem varor från öst var extremt farliga, inte bara på grund av barbariepiraterna utan också på grund av de allmänna riskerna med väder och dålig navigering.

East India Companys aktier utfärdades på papper, så investerarna kunde sälja sina papper till andra investerare. Tyvärr fanns det dock ingen börs, så investerarna var tvungna att hitta en mäklare att göra affärer med. I Storbritannien skötte de flesta mäklare och investerare sina affärer i olika kaféer i London. Obligationsemissioner och aktieförsäljningar skrevs i artiklar som sattes upp på butiksdörrar eller skickades ut som nyhetsbrev.

NYSE är fortfarande den största och förmodligen den mest kraftfulla börsen i världen. Även om Nasdaq har fler börsnoterade företag är NYSE:s marknadsvärde större än Tokyobörserna, Londonbörserna och Nasdaq-börserna tillsammans. NYSE, som tidigare var oupplösligt kopplat till den amerikanska ekonomins uppgång och fall, är nu en global aktör. Andra börser runt om i världen har ökat sin styrka genom fusioner och utvecklingen av sina inhemska ekonomier, men det kommer att bli svårt att få bort den 800-pundiga gorillan som New York Stock Exchange är.

Transaktioner på den öppna respektive slutna marknaden: Vad är skillnaden?

Insiders har ofta förmånen att äga en betydande del av aktierna i ett företag. Ägandet kan ske i form av aktieköp eller genom aktieoptioner. Eftersom dessa insiders äger - eller har möjlighet att äga - många aktier, ligger det i deras intresse att köpa eller sälja aktierna när de känner att det är nödvändigt, som att köpa när aktien verkar vara ett fynd eller sälja när det är dags att realisera en vinst. Även om vissa fall av insiderhandel är olagliga, är transaktioner av företags insiders ofta lagliga och kan ske på två sätt: en transaktion på den öppna marknaden eller en transaktion på den slutna marknaden.

Insiderköp är ett aktieköp som görs av en tjänsteman, styrelseledamot, chef eller anställd inom företaget. Det är inte samma sak som insiderhandel, vilket är det olagliga köpet av aktier baserat på privat, icke-offentlig information.

Transaktioner på den öppna marknaden sker på den öppna aktiemarknaden där vanliga investerare köper och säljer aktier. Köpet (eller försäljningen) sker vanligtvis genom ett mäklarföretag och aktierna hålls på ett mäklarkonto. Den enda skillnaden mellan ett insiderköp och ett köp av en vanlig investerare är att insiders måste följa vissa regler och bestämmelser som har fastställts av Securities and Exchange Commission (SEC). Efter att ha lämnat in lämplig dokumentation går ordern genom mäklarföretaget på samma sätt som alla andra order.1

En transaktion på en sluten marknad är motsatsen till en transaktion på en öppen marknad. All handel som sker vid en transaktion på en sluten marknad sker mellan insidern och företaget, inga andra parter är inblandade. Men precis som vid en insiders transaktion på den öppna marknaden måste lämpliga dokument lämnas in till SEC för att visa investerarna att transaktionerna ägt rum.1

Oftast inträffar transaktioner på den slutna marknaden när insidern får aktier som en del av ett kompensationspaket eller genom aktieoptioner. Därför återspeglar de inte nödvändigtvis insiderns inställning till aktien. Stora köp är vanligtvis en del av ett övergripande kompensationspaket och stora försäljningar av insiders kan ha olika orsaker, t.ex. en möjlighet att realisera vinster, en avgång från företaget eller en stor aktieförsäljning inför pensioneringen.

Hur handeln efter stängning påverkar aktiekurserna

Handel efter stängning äger rum efter marknadens stängning, när en investerare kan köpa och sälja värdepapper utanför den normala handelstiden. Handel efter stängning sker genom elektroniska kommunikationsnätverk (ECN) som kopplar samman potentiella köpare och säljare utan att använda en traditionell börs.

De flesta investerare är medvetna om att de stora börserna har standardiserade handelstider, dvs. bestämda perioder varje dag då handel sker på börsen. New York Stock Exchange och Nasdaq Stock Market i Förenta staterna handlar regelbundet från 9:30 till 16:00 ET, och den första handeln på handelsdagen sker mellan 9:30 och 16:00 ET. ET, där den första handeln på morgonen ger aktiens öppningspris och den sista handeln klockan 16.00 ger dagens slutpris. Handel sker dock även utanför dessa tider.

Marknaderna före och efter handel tenderar att ha lägre likviditet, högre volatilitet och lägre volym än den ordinarie marknaden.1 Detta kan ha stor inverkan på det pris som en säljare får för sina aktier, så det är lämpligt att använda en limiterad order för alla aktier som köps eller säljs utanför den ordinarie handelstiden.

Normalt har prisförändringar på efterbörsmarknaden samma effekt på en aktie som prisförändringar på den ordinarie marknaden: en prisökning på en dollar på efterbörsmarknaden är samma sak som en prisökning på en dollar på den ordinarie marknaden. Om du har en aktie som faller från 10 dollar (inköpspriset) till 9 dollar under den vanliga handeln, men sedan stiger med 1,50 dollar och handlas till 10,50 dollar på efterbörsmarknaden, har du lidit en förlust på 1 dollar under dagen (10-9 dollar), men eftersom priserna steg under efterbörshandeln, har du en vinst på 0,50 dollar per aktie.

Även om deltagande i eftermarknaderna kan ge stora fördelar för investerare och handlare är riskerna betydande. Alla som deltar i marknadsaktiviteter efter stängning bör vara medvetna om dessa risker.